På min dotters resursskola jobbar S. Hon är psykolog, anställd i kommunen och var en av de som tog initiativ till och startade den skolverksamheten. Hon är också den som genom oceaner av tid och personligt engagemang, till och med privat ibland, slussat in inte bara min dotter där, utan antagligen merparten av de elever som går där.
Min dotter har knytit an till S. Det är den enda person utanför familjen som hon umgås med. De åker och shoppar och fikar, någon gång varje vecka. Det är enda gången min dotter egentligen kommer ut, förutom skoltiden några timmar i veckan.
Häromdagen satt de och fikade. De pratade och skrattade och skämtade med varandra med sin i bland lite tuffa jargong.
”Men du, tror du inte att du har en liten släng ADHD. i alla fall?” frågade S, som respons på något min dotter sa eller gjorde.
”Nej” hade hon svarat. ”Men jag tror att jag har autism”.
Det är otroligt sällan vi får tillgång till hennes innersta tankar. Det här med eventuella diagnoser har hon helt slagit ifrån sig, under dessa år som varit så turbulenta, sen hon kraschade sommaren mellan åk 5 och 6. Hon har totalvägrat utredning, med näbbar och klor. Vi alla runt omkring henne vet ju varför hon skulle behöva det, för sin egen personliga utvecklings skull (i långa loppet), för gymnasiets och för hela sin framtids skull. För hennes psykiska hälsas skull.
Jag började nästan gråta av lättnad när jag hörde detta. Uppförsbacken mot utredning har känts oändlig. Jag har trott att min dotter stoppat huvudet i sanden och att vi liksom fastnat i läget där vi är. Jag har känt mig stressad för att ”inget händer”.
Och så säger hon detta. ”Jag tror att jag har autism.”
Min man är klok. Han har inte känt sig stressad som jag. Och han var inte förvånad. Hans reaktion på detta var klockren. Han sa:” Ja men, du minns väl hur det var när hon skulle lära sig cykla? Hon vägrade låta oss hjälpa henne, och så löste hon det själv. Det är ju så här hon alltid har gjort. Hon jobbar med det hon behöver och löser det själv.”
Ja. Jag vet det, innerst inne. Min fantastiska, enerverande, drivna, känsliga, starka, svartvita, begåvade, oflexibla och briljanta dotter.
Du löser det här också. Och vi finns här, vi står bakom dig och stöttar dig, om du vill ha vår hjälp. Alltid.